Före- och efterbilder

Det är verkligen inte ett dugg synd om mig idag. Är fortfarande på så vansinnigt bra humör efter cykel- och PT-passet att jag till och med hade värsta feelgood-drömmen i natt.

Den utspelade sig på gymmet men jag vet inte vad den handlade om mer än att jag gick uppför trappan där. När jag vaknade så var jag sådär bubbligt gladlycklig så något bra måste ha hänt.

Det var samma känsla som man kan ha efter ett riktigt bra träningspass - som efter ett PT-pass eller när man klarat cleans på 42,5 kg eller när tekniken sitter på deadliftsen. Ska döpa känslan till PT-glad

Jag är så glad att jag tog mig till gymmet förra året. Jag är så väldigt tacksam för att jag har fått chansen att leva ett liv där det är fullt normalt att göra saker som burpees, squats, deadlifts och att springa milen.

Jag vill inte ens fundera på hur mitt liv hade sett ut om jag inte hade vågat eller orkat ta mig till gymmet i början.

Jag är inte världens bästa fotograf direkt men det är ungefär ett halvår och 20 kg mellan bilderna.

Nu ska jag återgå till att vara PT-glad och hoppas att ni också är det!